fredag 29 november 2013

Myran och räven! (FABEL)

Det var en gång en liten flitig myra, som var så snabb. Myran vill så gärna tävla i ett lopp.
En gång var myran ute och gick. Då såg myran att det var ett lopp dagen efter.
Myran skyndade sig hem och anmälde sig.
                                    DAGEN EFTER PÅ LOPPET
På loppet var en lat oxe med och den flitiga,fula,röda,räven och den söta myran såklart.
                                           KLARA FÄRDIGA GÅ

Då var loppet igång. Myran låg efter räven, men oxen, var bara några meter från start,
han var redan trött.
Så nu låg det mellan räven och myran.
Myran var så nära att komma förbi räven, men då halkade myran till och då låg
myran efter igen. Då skrattade räven. Myran blev så arg att när dom närmade sig slutet
tog myran i allt vad myran kunde, myran sprang förbi räven och sa:
- ha ha loser!
Myran fortsatte springa och när myran var i mål så hade räven halva banan kvar.

När räven var i mål såg räven att myran fick en jättestor pokal som var större än myran.
Räven blev så avundsjuk så han gick hem och grinade.
Han var så sur.
Myran gick också hem men lycklig.

Men oxen var inte i mål förrän dagen efter.

Författare:Ida Abrahansson

Sagan om de tre flickorna

Det var en gång tre flickor som bodde i en liten by och hade en stuga där. Ena flickan var liten. Hon hette Lisa och hon var snäll och smart, och vacker. Andra flickan var mellan stor, hon hette Sofia. Hon var hjälpsam, och modig. Sedan kommer den största flickan som hette Maya,hon var omtyckt och flitig. En vacker sommardag skulle de tre flickorna plocka bär i skogen, de var framme i skogen nu. Sedan gick de och letade efter bär och tillslut såg Lisa jättemycket bär, de hade korgarna fullt med bär. Men de var jättelångt inne i skogen och de tre flickorna hittade inte hem. Sedan såg de ett torn, de gick dit.


Det fanns en dörr där, de försökte öppna dörren men då var det låst, och då hörde häxan som bodde där ljudet från dörren! Häxan gick till baksidan och hade med sig tejp i handen och gick runt tornet.

Hon smög till framsidan och såg tre flickor som var där som försökte öppna dörren
Häxan gick fram till dem.
Hon satte på tejp på de tre, häxan tog och höll i dem så att de inte skulle rymma.
Häxan tog med dem in i tornet och slängde in den lilla flickan i ett rum, den stora flickan stängde hon in i en bur, mellan flickan fick hjälpa häxan.

Hon var fastbunden i en kedja. Häxan sa till mellanflickan att steka pannkakor till henne.

Häxan gav henne en stekpanna.
Mellan flickan tog stekpannan 
och slog häxan med den,så att häxan dog.
Sedan tog hon nyckeln från häxan,och låste upp
kedjan som hon satt fast i.

Sedan låste hon upp till Maya. Men det gick inte att låsa upp rummet som lilla flickan Lisa.
De andra två flickorna fick letade efter något verktyg som de kunde slå upp dörren 
med.
När de två flickorna gick ut såg de en liten ängel.
Ängeln sa till dem att de hade tre önskningar.
Maya önskade sig att hon kom hem,och då kom hon hem då.Sofia önskade sig att hon 
kom in där lilla flickan Lisa var instängd 
i rummet. Då när Lisa fick syn på Sofia blev hon 
jätteglad.
Men då tog Sofia fram en trollstav och gjorde en förbannelse på Lisa så att hon dog"
Men det var häxan som var inne i Sofias 
kropp.
Häxan dog inte, de trodde att hon dog,men sedan kom ängeln och då blev Fight mellan häxan och ängeln! Men då blev ängeln osynlig, då kunde inte häxan se ängeln. Ängeln använde den mäktigaste besvärjelsen hon kunde på häxan.
Häxan dog och blev till aska,men Sofia dog också för att häxan var i hennes kropp. Ängeln kunde inte göra så att flickan skulle återuppstå.
Maya som var hemma visste ju inte om att Lisa och Sofia dog. Men plötsligt kom ängeln hem till Maya och berättade att de är döda. Då grät Maya så mycket, hon kände att hon ville dö nu.

Hon har varit ensam i fem år sedan Sofia och Lisa dog. En dag gick Maya ut på en promenad, sedan hörde hon en ridande häst.
Prinsen var det som kom vandrande med sin häst.

Då när prinsen fick syn på henne blev han kär i det första ögonkastet.
Prinsen hoppade av hästen och gick till henne, och frågade om hon ville gifta sig, och då sa ju hon Ja gärna vill jag gifta mig med dig min prins. Sedan red de med prinsens häst till slottet och hade ett bröllop och de levde lyckliga i alla sina dagar!
Författare: Rasmus Wilson







Sagan om Madicken och de tre små grisarna

        

Det var en gång för länge länge sedan en prinsessa som kallades Madicken.
Hon bodde själv i en liten by på landet.
En dag när hon skulle gå till brunnen och hämta vatten mötte hon tre  grisar  som var ute och letade efter mat.
Grisarna hette Ole,Dole och Doff.
- Då frågade grisarna om de kunde hjälpa till.
- Ja,tack sa,prinsessan.
När de nästan var färdiga hörde de något konstigt ljud.
Ole,Dole och Doff hoppade till.
Men de såg ingenting.
Efter en stund hördes det igen fast ännu högre.
Då blev de jätterädda både Madicken och grisarna.
Då tittade de upp och där stod en kort häxa.
Häxan var ful och hade en lång finnig näsa.
De blev jätterädda och prinsessan sa att de kunde få följa ned henne hem.
De sprang jättefort hem till den lilla byn.
Nu var häxan  nästan ifatt dom.
Skynda! Skrek Ole till de andra.
Häxan kommer .
Just då fick häxan tag i Doff.
-HJÄLP!! Skrek Doff.
Då försökte de smyga efter häxan och se vart hon bodde.
Hon bodde i ett gammalt  hus i skogen.

När de smög omkring vid husen såg de Doff satt vid fönstret och ropade på hjälp.
Då gick de närmare huset och där stod dörren på glänt.
Då kom Doff springande .
JA! Ni är här.
I ett litet rum låg häxan och sov i en stor säng.
Plötsligt vaknade häxan upp.
Då blev hon jättearg.
Hon springer ut och där såg hon Madicken och grisarna.
Hon springer efter dom och där snubblade hon på en sten och rullade ner i brunnen.
Häxan försvinner då för gott.
Sedan flyttar prinsessan och grisarna tillsammans.
Sedan levde de lyckligt i alla sina dagar.


AV:Jossan Eriksson



onsdag 27 november 2013

Sagan om pingvinerna

Det var en gång tre pingviner som var bröder men bodde i olika hus. Ett hus var gjort träplankor som satt ganska löst. Det andra var gjort av isblock och det sista var gjort av tegelsten och cement. Taket och skorstenen var gjort av trä. En dag kom en isbjörn och gick förbi husen. Han undrade vad eller vem som bodde där,så han tog bort några av träplankorna i taket och såg pingvinen. Eftersom isbjörnen var hungrig så slängde isbjörnen sig efter pingvinen men pingvinen hann undan. Pingvinen sprang till brodern med isblockshuset. Isbjörnen sprang efter pingvinen som nu hade kommit in. Isbjörnen slängde sig igen fast den här gången mot väggen på isblockshuset och då trillade isblocken över honom. En pingvin kom ut oskadad men ett isblock föll över den andras pingvinens fot. När isbjörnen kom loss hade redan den pingvinen utan skadad fot hjälpt den andra halvvägs till den tredje pingvinens hus. Då börja isbjörnen att springa och när han kom fram till dom så slukade han dom hela. Den tredje pingvinen såg det och tog en stekpanna. Sedan sprang han ut och slog isbjörnen i huvudet med stekpannan. Då hostade han upp pingvinerna och svimmade sen. Alla pingvinerna hjälptes åt att göra ett hål i isen och proppa i isbjörnen i hålet och sedan levde dom lyckliga i alla sina dagar.

Författare:Oliver

Oxen och myran

Det var en gång en lat oxe och en flitig myra. En dag när myran var ute och gick över en stor äng mötte han en oxe.
-Här får inte du gå lilla myra, sa oxen.
-Okej, sa myran. Nästa dag gick myran över ängen igen.
-Här får inte du gå lilla myra, sa oxen
-Okej, sa myran.
-Nu blir du min slav, sa oxen med en sur min.
-Okej, sa myran. Han tog det ganska bra tänkte oxen, jag ska vara riktigt hård. Oxen sa åt myran att göra allt möjligt till och med sånt som han inte behövde. Myran var mycket flitig och gav inte upp på mycket länge. Men en dag tänkte myran att han inte orkade vara oxens slav längre. Så när oxen hade somnat smet myran in i skogen för att hämta sina myrkompisar.
-Självklart sa myrkompisarna när myran frågade om de ville hjälpa honom. Mitt i natten gick de till oxen och bar honom till bäcken. Då vaknade oxen och frågade vad som hände.
-Ja du oxen du har varit så dum mot vår kompis myran så antingen slutar du vara dum mot myran eller så blir du kastad i bäcken.
-Okej, okej jag är snäll mot myran.
-Det var bara en sak till sa myrkompisarna. Du ska få känna på hur det känns att vara slav. Sedan den dagen var den lata oxen slav åt de flitiga myrorna i hela sitt liv!
SLUT

Författare:Stina Andersson



De tre trollen som försvann.

                                                        Sagan om de tre trollen som försvann!
Det var en gång tre troll. Det var Stortrollet Mellantrollet och Lilltrollet.
En dag när Stortrollet lagade mat var det slut på kött.
- jag går och letar efter getter som vi kan äta, sa Stortrollet.
Okej, sa de andra.
Sen gick Stortrollet iväg.
Efter en timme var Stortrollet inte tillbaka.
Då sa Mellantrollet, jag går och letar efter Storre. Det var så de kallade Stortrollet.
Sen gick Mellantrollet iväg.
Efter en stund såg Mellantrollet sin bror.
- Hörru Storre vad gör du?? Varför tar det så lång tid?
- Akta!!
- Vadå, va!!
- Det var jägaren.
- Ojdå.
Sen när Lilltrollet hade väntat och väntat och väntat så kom äntligen Stor- och Mellantrollet hem.
- Var har ni varit?
- Jag har letat efter getter.
- Jag har letat efter Storre.
- Men jag har väntat här jätte länge och så knackade jägaren på, men jag öppnade inte.
- Okej, men då så.
- Nu kan vi alla gå och leta efter getter som vi kan äta.
- Okej, men då går jag i mitten sa Mellantrollet.
Sen gick de iväg och sen såg ingen till trollen igen.

Förutom jägaren förstås, som hade spikat fast deras huvuden på väggen. Sen levde de lyckliga i alla sina dagar på väggen.                        
                                                           SLUT!!
Författare: Julia Gustafsson.


Sagan om den förtrollade jätten och den fina prinsessan

Det var en gång en fin prins vid namn Gulliver. En dag när Gulliver skulle gå ut till stallet mötte han en väldigt gammal kvinna, kvinnan bar runt på en massa brev . Kvinnan bad Gulliver om han kunde hjälpa till att bära lite brev, Gulliver sa:
-Självklart kan jag göra det.
Helt plötsligt skar han sig på ett utav breven, Gulliver föll ner på marken. Det var häxans plan, brevet var förgiftat. Häxan tog prinsen in till skogen där låg han och sov väldigt tungt. Några timmar efter vaknade Gulliver i skogen. Han förstod ingenting. Gulliver märkte inte att han hade förtrollats till en jätte. Några minuter bort var en fin prinsessa vid Sofia. Hon var på en promenad till skogen, hon letade efter sin häst som hade sprungit bort. Helt plötsligt hörde hon någonting som prasslade.
-Tulle!, Tulle är det du? Tulle var namnet på hennes häst. Då hoppade prinsen fram. Prinsessan hoppade upp i luften, hon blev jätterädd.
-Kom inte närmare!, sade prinsessan och tog upp en tunn liten pinne som försvar.
-Var inte rädd, det är bara jag Prinsen Gulliver, sa Gulliver
-Me-men, du ser annorlunda ut! Du ser mycket längre och större ut, sa Sofia
-Vadå då? Frågade prinsen och tittade på sina händer.
Va-v-va?!, dumma häxan hade förgiftat mig.
-Ojj då! Vi måste skynda oss till min farmors hus. Hon är en fé, hon kan göra ett botemedel så att du blir till en prins igen. Men vi måste vara där inom åtta timmar annars blir du en jätte för alltid. På vägen dit mötte dom en pytte liten drake, han var inte längre än en meter men han kunde fortfarande flyga och spruta eld.
-Hej lille kompis, sa prinsen.
-Hejsan Svejsan, svarade draken.
-Vad heter du då?
-Felix, sa draken.
-Hej, Felix vill du gå med oss?, sa Sofia
-Nej!, svarade Felix och flög iväg glatt.
När dom var framme hos Sofias farmor var hon inte hemma, och det var bara 1 timme kvar tills Gulliver förblev en jätte för alltid.
-Vi måste hitta henne! SNABBT! sa Gulliver.
-Hon kan inte vara långt bort, sa Sofia
-Jag är här, sa Sofias farmor.
-Asså det känns som att hon är nära, typ som om hon pratade med mig, sa Sofia
-Hallå, jag står ju här! Sa farmor
Sofia hoppade till!
-Hej farmor! Sa hon och gav henne en stor kram.
-Oj! Sa farmor, vi har bara 45min på oss att göra ett botemedel.
Efter 15min var botemedlet klart.
Ingredienserna är: Ketchup, sirap, vatten, kalleankas hatt, häst dreggel och lite magi.
Gulliver förvandlades till en fin och ståtlig prins.

Prinsen och prinsessan levde lyckliga i alla sina dagar.
Häxan blev fängslad.

Författare: Josefin Eriksson


Sagan om den lilla katten

Det var en gång en liten katt som bodde i ett råtthål,med tre människor. Den snälla pappan Peter det snälla barnet Jonas och den dumma mamman Inger. Oscar katten skulle gå ut och dricka mjölk som han brukar göra på morgonen. Då hade Inger tagit ett snöre runt mjölkskålen, Då när Oscar skulle dricka mjölken drog mamman bort skålen. Oscar ramlade på golvet och mamman skrattade. Oscar blev arg och rev Inger,då skrattade hon inget mer den dagen iallafall. En dag senare. Nu hade mamman sagt till sin familj att hon skulle bada katten. Då när Inger skulle bada Oscar så tog hon på jättekallt vatten,så släppte hon ner Oscar i badkaret. Oscar blev så arg så han hade planerat en plan Inger skulle få gå ut med honom. När Inger gick ut med Oscar så bajsade Oscar på Ingers skor. Inger blev jättearg och tänkte kasta ner Oscar i sjön, men då kom Jonas och Peter och ropade på Inger.
Då vände hon sig om, med Oscar i armarna. En vecka senare. Inger orkade inget mer så hon bestämde sig att för att flytta ut. Och så levde dom lyckliga i alla sina dagar!!
                                                                         
Författare: Elvis Jarl


tisdag 26 november 2013

Sagan om de 3 grisarna



Det var en gång 3  grisarna som flyttade hemifrån och dom gick jätte långt tillslut orkade inte den lila grisen så den samlade en hög pinnar och byggde ett hus.Då när grisen var klar så kom vargen och sa om han fik koma in men det fik han inte så han hade sönder dörren och tog den lilla grisen.senvar det dom andra grisarna kvar och den ena grisen orkade inte mer så han tog och hugade ner träd och gjorde träplankor och gjorde ett hus.då kom vargen och ville koma in men det fick inte det så han skulle ha sönder dörren men den var för hård .Då tog han sönder fönstret och gick in och tog den andra grisen .Den stora grisen gick längst av alla men han orkade inte mer så han köpte tegelsten och buggde ett hus .sedan kom vargen och ville komma in men grisen sa dra men vargen skulle ha sönder dörren men den var för hård så han leta efter ett fönster men det fans något fönster så han klättrade ner igenom korstenen men det var en varm gryta med varmt vatten så han ramlade ner genom skorstenen rätt i grytan och den största grisen levde lycklig i alla sina dagar.

                                                                     Slut!!!!!!!!!!
Författare: Oskar Johansson





Myran och kråkan

Det var en gång i skolan.
Där var en liten myra och en stor kråka .
Dom skulle ha prov men kråkan tittade på myran myran såg
att kråkan tittade på honom.
Så myran sa till fröken sork så kråkan ska göra om
provet.
På rasten sa kråkan DUM BOM!
Myran sa varför myran sa för du är dum.
Kråkan svara inte.
På slutet av skoldagen sa kråkan förlåt.
Myran sa att det inte gjorde något.
Sedan levde dom lyckliga i alla sina dagar.
                  SLUT

Författare: oliver Persson Skåne


Sagan om den magiska stenen!

Det var en gång en sten som bodde i en skog.
En dag träffade han sin fiende träbiten!
Stenen såg att träbiten behövde hjälp så stenen gick till träbiten och sa:
-Behöver du hjälp?
-Nej sa träbiten jag tycker inte om dig!
Jag vill inte ha hjälp sa träbiten.
Jag klarar mig själv.
Då gick stenen.
Men när han har gått en bit sa träbiten:
-Men jag behöver hjälp.
Då hjälpte stenen träbiten.
Träbiten sa:
-Tack och såg sur ut.
Stenen sa varsågod.
Träbiten gick hem och mumlade.
Han gjorde en plan för att få bort stenen.
Stenen gick förbi Mygge Myrslok och sa:
-Jag vet vart det finns en myrstack.
-Tack men kan du visa vägen
-Visst sa stenen följ mig.
På vägen till myrstacken snackade Mygge och stenen om träbiten.
Stenen sa att han hade fastnat i mossan vid ån utanför hans lilla grotta.
När stenen visade myrstacken sa Mygge Myrslok tack.
Träbiten hade gjort klart sin plan och planen var att berätta läskiga historier.
Träbiten knackade på stenens grotta.
Men när Stenen såg att det var träbiten visste att det var något fuffens på gång.
Stenen visste att träbiten ville ha bort honom från skogen.
Men stenen lurade träbiten och sa att mögel skulle ta honom.
Stenen sa:
-Spring till staden där är du säker!
Träbiten blev liv rädd och sprang i väg!

Stenen och Mygge fick leva tyst och skönt utan träbiten!


Författare: Johan Sundberg.

Katten och musen FABEL

Det var en gång en katt och en mus so hatade varandra. En gång när musen skulle äta ost var katten hungrig också. När musen började äta på sin ost kom katten hoppande mot musen. Musen hann springa iväg men katten sa till musen :-Nästa gång!! Musen sprang där i från och sa:- Vad smidig katten är. Jag är så liten men jag är ju bara en mus. Efter en stund hittade katten musen och åt upp honom. Inne i kattens mage fanns en annan mus. Dom blev kompisar och levde lyckligt i alla sina dagar.

SLUT!!!
Författare :Melvin Jansson

torsdag 21 november 2013

Räven och ugglan! (Fabel)

Det var en gång en räv som bodde i sin lya i skogen. En ljuv sommarkväll kom en uggla till skogen och flyttade in i trädet utanför rävens lya. Nästa morgon när räven kom ut ur sin lya såg han den tjocka ugglan som satt på sin gren och sov. Det började vattnas i munnen på räven och han tänkte:
-Den ugglan har jag inte sett förut, så ingen märker om jag äter upp den. Precis när räven hoppade upp i trädet och skulle äta upp ugglan, flög ugglan ännu längre upp i trädet. Räven klättrade smidigt ännu längre upp i trädet efter ugglan. När räven bara var en gren under ugglan, som satt på den översta grenen, flög ugglan iväg till ett annat träd. Trädet, som hade böjt sig under tyngden, reste sig så fort att räven flög iväg. Efter den dagen har ingen någonsin sett en räv som klättrat i ett träd.

Författare:Ylva Johansson


onsdag 20 november 2013

Myran och elefanten

                                                                   Fabel
Det var en gång en myra som promenerade hem från affären efter att han hade köpt morötter.
Då kom en elefant.
Elefanten frågade om myran ville ha hjälp med att bära morötterna.
-Nej tack, sa myran.
-Jodå, för jag är ju så mycket större och starkare än du.
-Eeeh nej... Alltså chilla! Sade myran.
-Jag kan faktigst bära tre gånger så mycket som jag själv väger, känn på den du!

Författare: Sofia Björdin


Kakorna som rymde

Det var en gång en familj som hette familjen Eriksson. En dag skulle Eriksson baka kakor för midsommar.                När kakorna va färdiga planerade de hur dom skulle smita.

En kaka sa:
Vi kan ryma när de är borta.

Kakorna tyckte det var en bra idé för den gråa katten Erik hade en vit kattluka.

En dag  åkte familjen Eriksson bort i sin röda bill för att köpa mjölk.

När kakorna inte såg den röda billen hoppade alla ner och sprang så snapt de kunde men när dom var
ute möte de katten Erik.

Erik åt up alla kakorna på mindre en tio sekunder

När familjen var hemma såg det att kakorna var borta och de såg att Erik inte mådde bra.

Därför trodde de att det var han!

                                                                                 SLUT!
Författare: Daniel Gustafsson


Sagan om den tjocka grisen

  • Det var en gång en tjock gris som hette Tryggve.Varje morgon gick Tryggve på en promenad.Varje gång han skulle gå en promenad gick ha förbi ett magiskt träd.En dag när Tryggve skulle gå förbi det magiska trädet var det en stor barrhög där.Tryggve tog upp lite barr i handen och titta,det kröp något i barret, det var något litet,DET VAR SJU MYROR!!!!!
  • -Jag hatar MYROR!
-AAAA
-Jag ska nog gå nu.
När Tryggve gick hem la han sig i soffan och sov.När han vaknade upptäckte han att det var myror
överalt.Myrorna hade krupit in i byxorna när Tryggve höll i barret.
-Jag måste ringa till dom som tar bort småkryp.
-JA!Anticimex kan jag ringa till.
-Men det kanske blir för dyrt.
-Jag tar dammsugaren istället.
Nu försökte Tryggve dammsuga upp alla myror.Till slut låg alla myror i dammsugaren.
Morgonen därefter gick Tryggve en promenad som vanligt,när Tryggve gick förbi det magiska trädet
fanns det ingen myrstack (barrhög) där.Det magiska trädet hade trollat bort myrstacken.
Nu levde grisen lycklig i alla sina dagar,utan myror.


                                                    SLUT

Författare: Thea Karlsson




Besök från undervärlden!

Det var en gång två fattiga barn med en fattig far med en gruva som inget guld gav.
De två barnen hette Måns och Maggy.
Men en vacker dag när fadern var nere i gruvan slog han i något hårt, då höjde han blicken och såg en stor ådra med guld.
Han sprang genast upp till barnen och sa:
-Nu kommer vi aldrig mera behöva tigga mat i staden!
Och alla blev jätteglada
Och dom levde... Muller, brak, boom det började mullra och blev mörkt på himlen.
Plötsligt stod sju små dvärgar uppe på bergets topp bakom den lilla stugan.
De såg ner på stugan.
-Vi väntar tills mörkrets inbrott, sa den största dvärgen.
-Och sedan tar vi hans guld, sa den minsta.
När mörkret inbrott kom smög dvärgarna ner till gruvan.
Och Maggy som inte kunde somna för att hon bara tänkte på guldet, såg just ut ur fönstret och såg dom små gestalterna.
Hon sprang och väckte sin far.
-Far, far någon försöker ta vårt guld, sa Maggy!
Far som var gammal och klok gick ut till dom små figurerna och frågade vad dom gjorde där.
-Vi stjäl absolut inte ditt guld,sa den knäppa.
-Varför stjäl ni mitt guld, sa fadern?
-Attans hur kunde du lista ut det, sa en av dvärgarna?
-Men om ni bara hade frågat så kunde ni få lite guld, sa fadern.
-Oj, förlåt i undervärlden där vi kommer ifrån tar man saker som man vill ha, sa en av dvärgarna.
-Okej jag förlåter er, sa fadern.
Och dom fick lite guld och försvann sedan till undervärlden.
Och alla levde lyckliga i alla sina dagar!

                                                         Författare: Ludvig Eriksson


Sagan om dom sju små sköldpaddorna.

Det var en gång sju små sköldpaddor som tog en simtur men dom simmade för långt så dom kom till andra sidan jorden.Dom gick i-land och rakt in i skogen.Just ja,  jag glömde säga sköldpaddornas namn.Dom hette Lernat,Robin,Ivar,Elin,David, och Oskar. Okej till baka till sagan så dom hade alltså gått in i skogen och nu såg dom en läger eld och gick och la sig vid elden.
HALLÅ!Skrek någon bakom dom och när dom vände sig om såg dom en skallig ful gammal gubbe.Varför är ni här då sa den fule gubben.
Han ser ful ut sa Robin till Oskar.
Ja vet sa Oskar till baka.
Då skrek den fule gubben att han skulle bränna dom på bål om dom sa sådär.Då kom en häxa och sa att hon ska ge dom varsin önskning.
Oskar önskade sig ett X Box 360.Lernat önskade sig dynamit.Alla stirade på honom.Robin önskade sig oändligt med pizzor.Elin önskade sig smink.Lilly önskade sig Pokémon kort.Ivar önskade sig karate pinnar men det var vanligt och David önskade sig TV.
-Okej sa häxan och gav dom sakerna.
Då sprang Lernart fram och sprängde den fule gubben i små bitar och så levde sköldpaddorna lyckliga i alla sina dagar.
PS varför sprängde du honom sa Elin.
Han tog min plånbok.
SLUT!
Eller inte

Författare: Daniel Bergh



tisdag 19 november 2013

Dom 3 dvärgarna !



Det var en gång en dvärgmamma och en dvärgpappa som bodde i en hydda nära ett slot. Dom 2 dvärgarna hade 3 dvärgbarn som var ny födda. När dom blev 5 var Toker och Dummer jättedumma mot Snäller. När dom blev 15 år dog mamman alla var jätteledsna förutom Toker och Dummer dom bara skrattade. Pappan var så ledsen så han drunknade i sina tårar så dom 3 dvärgarna bodde själva i hyddan . Då passade Toker och Dummer på att vara ännu dummare. En dag kom en prinsessa förbi och plockade bär. Dvärgarna såg på prinsessan alla blev kära ! Då hörde prinsessan att Toker och Dummer var dumma mot snäller så prinsessan gick fram till dom 3 dvärgarna och sa att dom inte skulle vara dumma mot Snäller. Dom andra 2 dvärgarna bara skrattade! Prinsessan frågade Snäller om han ville följa med till slottet och han sa ja! Han var så snäll mot prinsessan så hon blev kär! Nästa dag var Snäller själv hemma . Då kom prinsessan och frågade om han ville bli ihop med henne och han sa ja! Några veckor efter gifte dom sig och levde lyckliga i alla sina dagar!!!

                                                                    SLUT!

Författare: Jacob Funke.




Sagan om en prinsessa

Det var en gång en prinsessa.  Hon bodde i ett stort slott med en trägård med äppelträd.
En gång var prinsessan Rosa ute och för att plocka äpplen.
Då kom en osynlig häxa som hette Huxflux på en kvast.
Sedan landade hon bakom Rosa och gjorde sig synlig.
Huxflux hade stor näsa och långt svart hår.
Huxflux sa  "sim salabim råtta" och då förvandlades Rosa till en råtta som Huxflux kunde lägga i sin ficka och ta med hem till sitt kusliga , svarta mörka slott.
Slottet låg bakom skogen vid bergen.
Där fanns det förtrollade från någon by.
När dom kommit till häxans slott trollade Huxflux tillbaka prinsessan.
Sedan gjorde Huxflux en förbannelse så att Rosa inte kunde minnas något.
Rosa och människorna förbannelse kunde bara brytas om en prins kom och såg på prinsessan.

- Du är mitt barn sa och du heter Sara sa Huxflux till Rosa.

-Varför mindes inte jag det?
sa Rosa.

-För att du har ramlat och slagit i huvudet.
Fråga inte mer , gå upp på dit rum i stället!

En kväll , tre år senare , kom en prins med ett svärd.
Prinsen hette Bröli.
Bröli rider fram till porten och knackar på.

En betjänt öppnade och sa:
-Vad vill du?
-Jag undrar om jag får sova här i natt.

-vänta här sa betjänten.
Jag ska gå och fråga Huxflux.

Huxflux sa nej.
 När betjänten kom tillbaka var Bröli borta.
Bröli hade smygit upp till ett rum.
Precis när Bröli skulle sova hörde han en så vacker sångröst så att han blev förälskad i den.
Bröli gick dit rösten kom ifrån.
Han kom till ett rum där dörren var gjord av järn med en glugg i mitten och ett lejon med en nyckel
på ett band runt halsen som stod framför dörren.
Bröli  tog upp sitt svärd och sprang mot lejonet.
Precis när han skulle slå lejonet förvandlades lejonet till en människa.
Bröli reagerade blixtsnabbt så han slog inte lejonet.
Människan sa: -Det är en häxa som bestämmer över oss.
Människan gav Bröli nyckeln till dörren och sa: Hämta prinsessan Rosa och sedan hjälper jag er ut.
Bröli öppnade dörren och när dom såg varandra blev dom förälskade och hon mindes allt som hänt.
Människan hjälpte dom ut ur slottet och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.

Författare: Richard Sjöholm


Räven och Vesslan (fabel)

Det var en gång en räv som var på väg hem till sitt hus en söndageftermiddag från kyrkan då han träffade vesslan. Vesslan utmanade räven på springtävling i skogen. Räven gick med på det och sa"Jag vinner din sopa!!!" Vesslan sa"Försök du! När de började var vesslan vid mållinjen när räven var en meter framför starten då skrek vesslan"Haha sucker!"och sprang iväg och sen dess har ingen sett vesslan.

Författare:Anton Hägerström

Sagan om draken Daia

Det var en gång en liten drake som hette Daia och bodde i bergen runt en liten människostad. I bergen bodde många drakar och även några älvor. Älvorna hade en egen by i trädkronorna. Älvprinsessan hette Puttila och hon var bästis med Daia.
En vacker dag i Augusti försvann plötsligt Puttila! Daia och alla älvor var mycket ledsna och letade överallt efter den lilla prinsessan.
När solen gick ner över det högsta berget såg Daia tre människospår! Då förstod Daia att människorna hade tagit Puttila. När Daia sa till älvorna att människorna hade tagit deras prinsessa så vågade ändå ingen flyga och rädda henne. Men Daia ville inte bara överge Puttila, så hon bestämde att hon själv skulle flyga till byn och rädda henne. Daia sprang genast hem till grottan och hämtade en liten ryggsäck. I ryggsäcken la hon i lite frukt, en filt och sina nya eldstenar. Daia flög så snabbt hon kunde ner till byn och landade i skydd av en hög buske. Daia smög tyst fram till det närmaste huset och kollade in genom ett fönstret.
Det var mörkt i huset men Daia såg ett litet skimmer inifrån det mörkaste hörnet. Tyst öppnade Daga fönstret och klättrade in. Väl inne skyndade Daia sig till skimret. Men halvvägs genom rummet snubblade Daia på en stol och ramlade rakt på den som satt där i. Daia började skrika och personen på stolen likaså. De skrek så högt att alla andra i huset vaknade och rusade in till Daia och personen på stolen. Daia hann inte gömma sig förrän  två barn kom in genom dörren och tände lampan i taket. Då såg Daia att även den som satt på stolen var ett människobarn. När barnen såg att det var en drake som var i huset så blev dom tysta.
-Vad heter ni och varför har ni tagit Puttila? frågade Daia.
-Jag heter Måns, det här är Minta och det här är Klara, sa ett av barnen.
-Vem är Puttila?frågade hon som hette Klara.
-Puttila är älvan som ni tog, sa Daia.
-Vi har inte tagit någon älva, ljög Minta snabbt. För snabbt.
-Ni har visst tagit en älva, hon är ju där borta, sa Daia och pekade bort mot lådan som skimrade svagt
i det starka skenet. Måns gick snabbt bort till lådan och tog upp den.
-Vi hittade henne i skogen, så hon är vår nu, sa Måns. Då blev Daia så arg atthon gick fram och tog lådan från honom och sa:
-Jag ska göra så att ni aldrig kan komma till bergen igen! Och så flög hon iväg. Väl framme vid bergen öppnade Daia lådan och lät Puttila komma ut. Och så levde de lyckliga i alla sina dagar!



onsdag 13 november 2013

Sagan om de sju stora trollen

Det var en gång sju stora troll. De hade mycket pengar. De sju trollen sov. När de sov knackade det på dörren en av de sju trollen vaknar och går upp för att fråga vem det är. Det är bara jag sa häxan. Då sa trollet okej kom in. Häxan frågade om hon fick äta frukost med trollen då sa trollet  okej men jag måste väcka mina bröder sa trollet. Medan trollet gick till sina bröder passade häxan på att leta efter deras pengar. Häxan hittade pengarna i en stor låda men just när hon hade tagit pengarna så kom de sju trolllen ner. Det största trolletsa till häxan att hon ljög bara för att hon ville ta våra pengar! Jag aldrig mer se dig sa det minsta trollet och sedan kastade det starkaste trollet ut häxan. Häxan blev arg och skrek att hon tänker hämnas sedan gick det några dagar ochdå kom häxan tilbaka fast hon var utklädd till deras vän so  som var en trollkarl. Sedan knacka häxan på. Ett av trollen öppnade moch sa hej vår snälla vän. Sedan sa han att deras bästa vän fick komma in. Men då sprang  häxan upp till deras rum och tog alla deras pengar. Och försvann med dom. Trollen letade i hela huset efter sina pengar. Sedan kom de på att det kunde vara deras bästa vän (som häxan hade förvandlade sig till). Sedan gick de sedan gick de till trollkarlen och frågade om han hade tagit trollens pengar. Och trollkarlen sa nej. Då sa det minsta trollet men det kan vara häxan. Sedan bär det i väg till häxan och knackade på. När häxan öppnade sa det näst största trollet att det var du som hade tagit våra pengar. Och sedan gav häxan tillbaka deras pengar och sa att hon aldrig mer kommer ta pengar av trollen. Sedan levde de alla lyckliga i alla sina dagar. Slut!

Författare: Arvid Melin


Sagan om prinsessan Viola

 Det var en gång en prinsessa som hette Viola. En dag stod hon ute i trädgården och vattnade sina blommor. Då kom ett troll gående. Han frågade Viola om hon ville ha ett äpple.
-Ja tack gärna svarade Viola som inte trodde att troll kunde vara snälla. Nästa dag var Viola ute och vattnade sina blommor igen. Då kom trollet och frågade om hon ville ha en burk med äppelmos.
-Ja tack gärna svarade Viola som nu visste att troll kunde vara snälla. Nästa dag gick Viola ut för att bada. När hon hade gått ut en bit ut i vattnet snubblade hon på en vass sten. Som tur var simmade den stiliga prinsen förbi och räddade Viola. Nästa dag kom prinsen och frågade Viola om hon ville gifta sig med honom.
-Ja eller nej eller......jag vet inte.
-Du får svar om en vecka!
-Okej!
Nästa dag kom trollet förbi och frågade om Viola ville gifta sig med honom.
-Ja eller nej eller......jag vet inte.
-Du får svar om en vecka!
-Okej! sa trollet och gick iväg. Nästa dag gick både prinsen och trollet hem till Viola.
-Du vet trollet sa prinsen jag frågade Viola om hon ville gifta sig med mig för några dagar sedan.
-Men jag frågade henne det också sa trollet.
-Hahaha tror du verkligen att du har någon chans på Viola sa prinsen.
-Ja självklart! På vägen hem till Viola bråkade de hela tiden. När de var framme knackade de på dörren och Viola öppnade.
-Hejsan vad roligt att ni kommer på besök.
-Vi kräver svar på direkten sa trollet.
-Okej...men jag....jag har tänkt och tänkt och jag väljer prinsen!
-Ja skrek prinsen medan trollet grinade.
-Sa ju det trollet sa prinsen uppspelt. Trollet sprang hem. Trollet var ledset väldigt länge. Efter några dagar gifte sig prinsen och Viola. Efter några år fick Viola och prinsen trillingar. Trollet var fortfarande ledset. Men inte mycket längre tänkte Viola och prinsen. De tänkte nämligen att trollet skulle få vara gudfar åt barnen och trollet blev så glad! Och alla levde lyckliga i alla sina dagar!
SLUT!
Författare:Stina Andersson





onsdag 6 november 2013

Kycklingen chicke

Det var en gång en höna som hade tre små ägg,men de kläcktes aldrig.
Men en mycket fin dag kläcktes äggen. Det var då jag och mina tre systrar kom till hönsgården i Karlskrona.

Men vissa kvällar kommer räven rasmus.Mamma säger att vi måste akta oss! Sedan sjunger mamma ända tills vi somnar.

Men mitt i natten vaknar jag av ett väldigt kacklande!
Räven Rasmus var här, han hade med hela familjen!
De tog min mamma och mina två systrar. Då kom stora starka hästen Helen och skrämde iväg Rasmus och hans familj.
Jag somnade igen, när de gått.

Nästa morgon vaknade jag av att tuppen sa: Kukelikuu!
Jag åt med de andra hönsen.
Men sedan gick jag och för att leka kurragömma med de andra kycklingarna.
Jonas skulle räkna. Jag sprang långt in i skogen och jag tittade mig omkring.
Jag visste inte vart jag var.
Jag satte mig på en stubbe, då såg jag en springande pannkaka, som kom springande mot mig!

-Hej vad heter du ? Frågade pannkakan

-Jag heter chicke, svarade jag

-Jag heter Petra, men du kan kalla mig pannkakan Petra! Sa Petra.



-Jag har gått vilse i skogen, skulle du kunna visa mig vägen hem till hönsgården? Frågade chicke

-Nej, jag kan inte vägen dit, sa Petra
Men vi kan gå på äventyr!!
 -Okej! Men sedan måste jag gå hem. Sa chicke

Petra och chicke gick, men då såg dom en trollkarlsbjörn.
Trollkarlsbjörnen är dum,stor och fet.
De smyger förbi björnen.
Men Petra råkande snubbla på en sladd.
Björnen trollar chicke till en groda.

-du din lilla Björn! sa Petra
-Akta så jag inte trollar dig till en myra, sa björnen.
Men nu så ska jag sova.
Och så somnade björnen.
Petra såg vart björnen lade trollspöt. Hon smög fram och tog trollspöt.
Petra rabblade en trollramsa och trollade chicke till en kyckling igen.
-Nu smyger vi här ifrån,viskar Petra
De smyger tysta iväg.
Efter en stund var de långt borta från både björnen och hönsgården.

Det kom en gumma i skogen som hittade både Petra och Chicke .
Gumman tog Petra.

-Hjälp!!skriker Petra!

Chicke hinner inte ens säga något innan Petra är i gummans mage.
Chicke springer, han springer så fort han kan igenom skogen sen känner han igen sig....

Han är hemma, på hönsgården igen.
Vilket äventyr,tänkte Chicke.
Jag tänker aldrig mer springa ifrån hönsgården igen.


                                  Slut!

Författare: Elin Röstlund





















tisdag 5 november 2013

Den gyllene sagan

Det var en gång en prins och en prinsessa som var på picknick i ett mysigt ställe i skogen. De hade med sig fika och matsäck till skogen. Men efter en stund  så kom en gammal gubbe och tog deras saker. Ok dom hade gått in i skogen så långt att dom behövde kompass. Men han tog den också. Så dom fick försöka hitta ut ändå. Men det tog flera dagar tills det kom en man som kom och gick förbi. Då frågade dom han om han hittade ut ur skogen. Då sa han ja. Då frågade de om han kunde visa
vägen ut. Då sa han ja. Men jag följer inte med hela vägen sa han. Ni får gå själva sista biten.
Är det okej sa han. Ja då sa dom. Och då gick dom. Men prinsessan blev så trött att hon svimmade
på vägen. Så dom fick stanna kvar där och sova över natten. Men nästa vaknade prinsessan igen och
dom gick vidare och när dom kom fram sa gubben nu är vi framme. Nu får ni gå själva. Hej då sa
gubben. Hej då sa prinsen och prinsessan. Sen hittade dom hem därifrån och när dom kom hem levde
de lyckliga i alla sina dagar.



                                      Författare:JOAKIM BOMAN